Sju av tio svenskar anser att vardagsrörelse är mycket viktigt för hälsan. Ändå är det en av tre som inte lyckas få in rörelse i sin vardag. Det visar en ny undersökning från Folkhälsomyndigheten.
Undersökningen, som genomfördes i november 2025, bygger på svar från 3 400 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 16–90 år i hela Sverige.
Stillasittandet ökar i alla åldrar
Statistik från Hälsa på lika villkor 2024 visar att mer än hälften av befolkningen i åldrarna 16 till 84 år uppger att de sitter stilla åtta timmar eller mer varje dag – och trenden går åt fel håll i samtliga åldersgrupper.
Det är ett allvarligt folkhälsoproblem. Långvarigt stillasittande ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt flera vanliga cancerformer.
Kunskap räcker inte
Undersökningen visar att medvetenheten om rörelsens hälsoeffekter ökar med åldern, men att det finns ett tydligt gap mellan vad folk vet och vad de faktiskt gör – särskilt bland unga.
– Vardagsrörelse är högt värderat men det finns ett tydligt gap mellan kunskap och handling, särskilt bland unga. Vilken typ av arbete och arbetssituation man har tycks även påverka möjligheterna att få in rörelse i vardagen, säger Kajsa Mickelsson på Folkhälsomyndigheten.
Vad är vardagsrörelse?
Det är viktigt att skilja på vardagsrörelse och träning. Träning är planerad och strukturerad, medan vardagsrörelse handlar om de små valen under dagen – att ta trappan i stället för hissen, promenera eller cykla en kort sträcka i stället för att ta bilen, eller att ta rörelsepauser på jobbet.
All form av rörelse bidrar sammantaget till bättre fysisk och psykisk hälsa, förbättrad inlärning, koncentration och sömnkvalitet.
Folkhälsomyndigheten betonar att lösningarna inte enbart handlar om individens motivation. Samhällsplanering, rörelsefrämjande miljöer samt insatser i förskola, skola, på arbetsplatser och inom vård och omsorg lyfts fram som avgörande strukturella faktorer.