Över 70 procent av Sveriges befolkning uppger att de mår bra, och medellivslängden har ökat med nästan två år sedan 2012. Det är de ljusa nyheterna i Folkhälsomyndighetens rapport Folkhälsan i Sverige 2026, publicerad den 31 mars.
Men bakom de positiva siffrorna döljer sig en bekymmersam trend: hälsoklyftorna mellan socioekonomiska grupper minskar inte — på flera områden ökar de.
Livslängd följer plånboken
Medellivslängden ökar mest bland dem med lång utbildning och höga inkomster. De lever i genomsnitt mer än 6,5 år längre än de med kortast utbildning och lägst inkomster. Förtida dödsfall är cirka tre gånger vanligare i den lägst utbildade gruppen.
– Ojämlikheten i hälsa inte minskar. När det gäller medellivslängd ökar den till och med, säger generaldirektör Olivia Wigzell i rapporten.
Barn och unga i ekonomisk utsatthet
Mer än 64 000 barn och unga lever i hushåll där inkomsterna under flera år inte räckt till det nödvändigaste. Var fjärde gymnasieelev tar inte examen, och bland unga i hushåll med lägst inkomst är det mer än fyra gånger vanligare att hoppa av.
Rökning minskar – men ojämnt
En positiv signal är att daglig tobaksrökning halverats de senaste 15 åren och nu ligger på drygt 5 procent. Rökning är dock fortfarande nästan fyra gånger vanligare bland personer med kort utbildning och låg inkomst.
Andelen som rör sig för lite och äter för lite grönsaker och rotfrukter har däremot inte förändrats, och ojämlikheten mellan grupper kvarstår även där.
Målet 2048 ser ut att missas
Sveriges riksdag har satt upp ett mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna till år 2048. Rapporten konstaterar att den nuvarande utvecklingen inte rör sig i rätt riktning för att nå dit.
– För att minska skillnaderna i hälsa behövs det fler insatser på nationell, regional och kommunal nivå, säger Wigzell.