Utvecklingen av antibiotikaresistens går åt fel håll i Europa. Det visar en ny stor studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Lancet Microbe, som bland annat Folkhälsomyndigheten har samordnat på uppdrag av EU:s smittskyddsmyndighet ECDC.
Vad är ESBL-CARBA?
Studien fokuserar på en bakteriefamilj som kallas ESBL-CARBA-producerande Enterobacterales. Det är bakterier som har utvecklat förmågan att bryta ned de antibiotika som normalt används som sista utväg – de så kallade karbapenemer. Det gör infektionerna extremt svårbehandlade. WHO klassar dessa bakterier som ett globalt hälsohot och prioriterar utvecklingen av nya behandlingsalternativ högst.
Vad visar studien?
Kartläggningen är den mest omfattande i sitt slag och bygger på bakterieprover från över 300 sjukhus i 36 länder, insamlade 2019. Bakteriernas arvsmassa har analyserats genetiskt av University of Oxford, och resultaten har jämförts med en liknande insamling från 2013–2014.
Slutsatsen är tydlig: resistenta bakterier fortsätter att spridas på europeiska sjukhus, och nya varianter med ökad förmåga att orsaka sjukdom har tillkommit.
– Resultaten av studien visar att utvecklingen tyvärr går åt fel håll, säger Alma Brolund, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
Läget i Sverige
Sverige klarade sig relativt bra i studien – vid mättillfället 2019 rörde det sig om enstaka, i huvudsak importerade fall. Men Folkhälsomyndighetens löpande övervakning visar att situationen försämras även här. Under 2025 rapporterades 487 fall av ESBL-CARBA i Sverige, vilket motsvarar 4,6 fall per 100 000 invånare. Myndigheten ser nu fler spridningar på sjukhus och vissa tecken på samhällsspridning.
Vad händer nu?
ECDC planerar en uppföljande insamling som redan pågår. Målet är att bättre förstå hur spridningen kan bromsas, bland annat genom stärkt samarbete mellan länder.
De två vetenskapliga artiklarna publicerades i Lancet Microbe i maj 2026.